KTF kommenterar artikel i dagens GP – ”Farliga ämnen i naturliga hudkrämer”

KTF kommenterar artikel i dagens GP – ”Farliga ämnen i naturliga hudkrämer”

Göteborgsposten, GP, innehåller idag en artikel om att hudkrämer som marknadsförs som naturliga innehåller farliga ämnen. KTF ställer sig frågande till en del av artikelns innehåll och finner det angeläget att gå i svaromål och göra några förtydliganden.

Syntetiskt ej lika med farligt

Ett grundläggande missförstånd är att artikeln tycks sätta likhetstecken mellan syntetiskt tillverkade ingredienser och farliga ingredienser. Det som bestämmer en ingrediens egenskaper är inte dess ursprung utan dess kemiska struktur, och även naturliga ingredienser har en kemisk struktur. Det är alltså inte så att syntetiska ingredienser har en typ av egenskaper och naturliga en annan.

Mängden avgörande för effekten

Ett annat viktigt fundament är att dosen är avgörande för effekten. Konserveringsmedel illustrerar detta på ett tydligt sätt. Konserveringsmedel är till för att döda bakterier och svamp och på så sätt säkerställa att produkten håller en hög kvalitet under hela livscykeln. Sådana ämnen är per definition ”giftiga” i sin koncentrerade rena form. I en produkt är dock halten konserveringsmedel alltid låg för att inte orsaka hudirritation eller andra negativa effekter. Alternativet att inte konservera en produkt innebär att den med stor sannolikhet får en tillväxt av mikroorganismer som snabbt gör den otjänlig och eventuellt hälsovådlig.

I media nämns även Kathon TM (marknadsnamn, heter egentligen Methylchloroisothiazolinone, Methylisothiazolinone), zincpyrithione och triclosan. Dessa är alla i kosmetiska produkter tillåtna konserveringsmedel utifrån dokumenterad hälsosäkerhet. Triclosan används sällan på den svenska marknaden, men förekommer i andra länder och då framförallt i tandkräm då ämnet har dokumenterad effekt mot tandköttsproblem.

Parabener är säkra

En typ av konserveringmedel kallas för parabener. Dessa har varit flitigt omdiskuterade på senare tid. Det tål dock att upprepas att EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet (SCCS) efter upprepade genomgångar av den samlade vetenskapliga litteraturen gång på gång kommit fram till slutsatsen att parabener är säkra att använda i kosmetiska produkter.

I media belyses också specifikt butylparaben. SCCS har nyligen bedömt även detta ämne som säkert och ansvariga myndigheter förväntas inom kort anta bekräftandet av säkerheten genom anpassning av förordningens bilaga över tillåtna konserveringsmedel (bilaga V / 1223/2009) i kosmetiska produkter.

Dermatologer (hudläkare) ifrågasätter "hetsjakten" specifikt på parabener då dessa ämnen har mycket låg potential att orsaka kontaktallergi.

Parabener är också kända som lättnedbrytbara ämnen och är därför bra alternativ miljömässigt.

Mineralolja täpper inte till porer

Huden är en ytterst stark barriär som är svårpenetrerad. De allra flesta ingredienser kan alltså inte passera genom huden och in i blodomloppet. Att mineralolja skulle täppa till hudens porer finns det inget vetenskapligt belägg för utan är snarast att betrakta som en skröna.

Kosmetiska produkter strikt reglerade

Kosmetiska produkter är noggrant reglerade under EU:s förordning 1223/2009. I den framgår bland annat att en fullständig ingredienslista är obligatorisk på alla kosmetiska produkter. Detta deklarationskrav är unikt när det gäller konsumentprodukter och finns till exempel inte för livsmedel.