Giftlarmet i Svd: "publicistisk katastrof"

Giftlarmet i Svd: "publicistisk katastrof"

Larmrapporter är en del av vår vardag, men kan man lita på det som står i tidningarna? Det var temat på ett av Timbros seminarier i Almedalen på måndagen. Representanter från media och politik diskuterade larmrapporter mot bakgrund av den allt svagare källgranskningen på många redaktioner.

Det exempel som diskuterades mest var Svenska Dagbladets okritiska rapportering om bekämpningsmedel i frukt i april månad. Livsmedelsverket fick inte någon chans att bemöta uppgifterna i den första artikeln som fick en enorm spridning och rewritades i annan media. Sen var skadan skedd.

Svenska Dagbladets första text delades över 30 000 gånger att jämföra med 2 500 för den kompletterande uppföljaren. Alltså förhållandet tio till ett. Fruktrapporten är bara ett exempel i den flod av material som väller in på redaktionerna från olika samhällsintressen. Många journalister sitter i en svag ställning och har svårt att granska källor och uppsåt.

- Man får väga det här mot skadan av eventuellt onödiga försiktighetsåtgärder. Om en sådan här händelse leder till att folk köper ekofrukt istället för konventionell frukt så kanske inte så stor skada skett. Vad händer om vi inte bryr oss om larmen och att det var perfluorerade ämnen i dricksvattnet och folk blir sjuka, det är inte heller är bra, säger Helena Leander (Mp).

Läs artikeln

Red:s kom: KTF menar att "försiktighetsprincipen" som finns etablerad i t.ex. kosmetiklagstiftningen oftast inte uppmärksammas i media

Obligatorisk säkerhetsvärdering och "försiktighetsmarginal"

Ingredienser i kosmetiska produkter ska säkerhetsdokumenteras för att få ingå i marknadsförda produkter. En central del avseende säkerhet är säkerhetsmarginal, eller "försiktighet" om man så vill. I praktiken innebär det att man via djurstudier (in-vivo)(2), t.ex. cellkulturer (in-vitro) eller via dataanalys (in-silico) noterar en exponeringsnivå där ingen signifikant ökning av negativa effekter sker jämfört med en icke-exponerad kontrollgrupp. Denna exponeringsnivå brukar benämnas NOAEL (1), d.v.s. "(exponerings)nivå där ingen oönskad effekt kan observeras". Detta NOAEL-värde/ "0-värde" divideras sedan med en definierad säkerhetsmarginal / "försiktighetsmarginal" om minst 100 (3).  På så sätt har en enligt lagstiftningen säker nivå etablerats.

Bilkörning vid 0,7 Km/h - farligt !

Detta skulle kunna jämföras med t.ex. bilkörning: låt säga att man på en vägsträcka noterar att vid 70 Km/h sker en ett försumbart antal tillbud - man applicerar samma tänkande som för säkerhet hos kosmetiska produkter - max-hastigheten skulle då sättas till 0,7 Km/h! Givetvis förenklat uttryckt, men principen är densamma.

En annan intressant jämförelse som brukar nämnas är att om samma säkerhetsmarginaler användes inom området alkoholhaltiga drycker, här rödvin, som på kemikalieområdet skulle gränsvärdet för konsumtion ligga vid ett glas - per år!

Hela samhället genomsyras av försiktighetsprincip - i ett demokratiskt samhälle upp till medborgarna att bestämma nivån av försiktighet

Säkerhetsmarginaler/försiktighet används överallt i samhället, från enkla hållfasthetsmarginaler i t.ex. en kedja till en barngunga till allt som rör storskaliga processer i mänskliga samhällen.

Notera att man inte säger: "här kommer aldrig en olycka ske", utan istället "vägsträckan är säker givet hastighetsbegränsningen 70 Km/h". "Faror" kommer troligen alltid att finnas i människans vardag, men vi vill i ett modernt samhälle kunna reglera risknivån effektivt så att så få tillbud som möjligt inträffar givet att man följer instruktionerna. "Försiktighet" kan givet att människan är ett däggdjur i en modern värld rimligtvis inte vara "oändlig" för allt utan på en sådan nivå att vi menar oss kunna hantera eventuella risker.

Vissa ämnen i kosmetiska produkter förbjuds p.g.a. inneboende egenskaper - men fortfarande på vetenskaplig grund

För vissa ämnen däremot menar vetenskapen att man inte kan fastställa säker användning, och då är det också naturligt att ämnet förbjuds. Så är fallet för i t.ex. kosmetiska produkter förekommande tungmetallerna bly och kadmium, läkemedelssubstanser generellt, okontrollerade petroleumprodukter men också vissa hårfärgsämnen etc. Listan kan göras lång, men är egentligen bara ett bevis för hur "försiktighetsprincipen" genomsyrar företagens vardag.

1) NOAEL-värde, no observed adverse effect level angiven som vikt per volym i t.ex. studieorganism.

2) djurförsök är sedan 2013 totalförbjudna för kosmetiska produkter

3) Margin of Safety. siffran 100 kommer från en faktor om 10 för ev skillnader mellan försöksdjur och människa och 10 för skillnad mellan individer, d.v.s. 10 X 10 = 100. Detta är en vanlig säkerhetsmarginal inom vetenskapsgrenen toxikologi.

 

Läs mer om säkerhetsvärdering på KTF:s sida "Vill du veta mer?"