Mikroplaster i kosmetik bör inte vara föremål för ett nationellt förbud

 

KTF har ombetts lämna synpunkter på Kemikalieinspektions och Regeringens förslag att förbjuda så kallade mikroplaster i kosmetik. Nedan följer våra synpunkter:

KTF:s brev (pdf)

Det finns inget bevis för att mikroplaster är ett miljöproblem

Det är värt att påpeka att det än så länge finns ett antal hypoteser om vilka problem mikroplaster i miljön skulle kunna orsaka, men att det inte finns några egentliga bevis. Redan detta borde resa tveksamheter kring om förbud är rimligt.

Förbud mot användning som inte finns

Redan för 1,5 år sedan gjorde KTF en studie av användningen av mikroplaster bland medlemmarna. Det visade sig att avvecklingen redan hade kommit långt och att samtliga företag som då använde mikroplaster planerade att fasa ut användningen oftast inom det närmaste året, men allra senast 2017. Tre företag hade ännu inte satt slutdatum. Se här: http://ktf.se/vill-du-veta-mer/mikroplaster/

Vi har nu förnyat enkäten och det stärker bilden ytterligare. 90% av företagen har redan avvecklat och det är bara ett företag som ännu inte satt slutdatum. I praktiken upphör alltså användningen i närtid.

Fel fokus

I det fall staten vill minska förekomsten av mikroplast i miljön är det rimligt att fokusera på områden där nytta kan göras och inte lägga resurser på helt meningslösa lagar. Medan vår bransch i det närmaste inte längre bidrar till detta eventuella problem har vi inte ens historiskt varit något huvudproblem.

KemI är säkert väl inlästa på rapporten från det norska Miljödirektoratet som drar slutsatsen att kosmetik bidrar med 0,05% av mikroplasterna i miljön.

Vi utgår också från att ni känner till den danska Miljöstyrelsens arbete i samma fråga. Rapporten är inte klar ännu, men den information som ligger för handen är att kosmetik utgör ca 0,5% av mikroplasterna i Danmarks miljö. Vi har ingen anledning att tro att Sverige skulle skilja sig väsentligt från våra nordiska grannar med avseende på detta.

EU – den rätta nivån

Att införa 28 olika lagar inom EU kring ett eventuellt gemensamt mikroskopiskt problem som i allt väsentligt redan är löst kan inte anses vara en lämplig användning av resurser. I förlängningen innebär dock ett nationellt förbud i Sverige att den svenska Regeringen finner en sådan utveckling rimlig.

Detta kommer också ge upphov till en ytterligare fragmentering av den inre marknaden då förbuden kommer ges olika utformning och tolkning.

Är detta en ansvarsfull användning av resurser och ett rimligt sätt att gå till väga?

Vi undrar också hur Regeringen har tänkt motviera denna avvikelse från EUs förordningar och direktiv? Att EU kommer upphäva Sveriges eventuella förbud, precis som de gjort med Danmarks avvikelser om till exempel parabener är för oss en självklarhet. Vi utgår från att Regeringen och Kemikalieinspektionen egentligen också inser detta.

Proportionalitetsprincipen

Vi finner det rimligt av avkräva statsmakterna att ta i beaktande de grundläggande juridiska principer vilka utgör rättsstatens fundament. I detta fall undrar vi hur Regeringen och Kemikalieinspektionen menar att de tillämpar Proportionalitetsprincipen med förslag på nationellt förbud mot mikroplaster i kosmetik.