Danmark: Miljöministern ger branschen stöd för principen om säkerhetsvärdering och riskhantering

Både i Sverige och i Danmark har så kallad faroidentifikation och klassificering baserad på inneboende egenskaper hos kemikalier starkt fotfäste, delvis i motsats till den princip på vilken till exempel kosmetiklagstiftningen vilar, nämligen säkerhetsvärdering (inneboende egenskaper med beaktande av exponeringsscenarier) och riskhantering (till exempel ”säker om följande villkor efterlevs…”). Med anledning av att dessa båda principer har delvis olika fokus blir ofta kommunikationen i media motsägelsefull, ”är produkten farlig eller säker?”. Till förvirring för framförallt konsumenten.

Med anledning av detta har KTF:s danska systerförening SPT vänt sig till den danska miljöministern Eva Kjer-Hansen för att få svar på några centrala frågor. Här följer en sammanfattning:

”Svaren [på SPT:s frågor] publicerades igår : konsumentrådet Thaenk Kemi:s användning av en ren farobedömning är varken klok i kommunikation med konsumenter eller rättvist för företagen, och användningen av ”signalljus”-färgsymboler kan leda till förvirring och onödig oro bland konsumenterna.

Hon [miljöministern] säger också att när man kommunicerar kunskap som genereras med offentliga medel, bör det eftersträvas att se till att kommunikationen sker nyanserat, särskilt när det gäller fallet med lagliga produkter som inte utgör någon risk för konsumenterna.

Slutligen bör konsumentrådet Thaenk Kemi informera företagen inom en rimlig tid före offentliggörandet av sina tester.

Om fara och riskbedömning säger hon [miljöministern] följande:

”Konsumentrådet Taenk Kemi väljer i sin kommunikation och till exempel i sina deklarationstest, att redovisa en farobedömning, det vill säga effekterna som en kemikalie isolerat kan ha på djur, människa och miljö.

Produkter kan dock innehålla [i sig] problematiska kemikalier utan att vara ett problem för hälsa eller miljö, till exempel eftersom de finns i produkten i mycket små mängder, så att de inte utgör en risk.

När en kemikalie föreslås reglering i en konsumentprodukt, är regleringen därför vanligtvis baserad på riskbedömning, vilken identifierar en risk genom användning av kemikalien. Det vill säga en bedömning av hur hög koncentration av en kemikalie som människor eller miljön utsätts för, och om denna konkret innebär en risk. ”

Folketinget

 

Red:s kom: den som marknadsför kosmetiska produkter är alltid skyldig att dokumentera säkerhet, och är alltid ansvarig för att produkten är säker vid normal och rimligen förutsebar användning. Vid befarad bristande säkerhet har ansvarig myndighet rätt att begära att få tillgång till säkerhetsdokumentationen (Cosmetic Product Safety Report).