Många åsikter om ämnen i kosmetiska produkter

KTF ser ofta påståenden i media och sociala nätverk där olika uppfattningar om ämnen i kosmetiska produkter torgförs. Det sker ofta helt utan referenser och påståendena kan ofta gå stick i stäv med vad gällande regler, myndigheter och vetenskapen säger oss. Vi har inte möjlighet att bemöta alla dessa påståenden överallt där de dyker upp, men vill här kommentera en artikel i Expressen som ett exempel och samtidigt uppmuntra läsare, konsumenter och andra intresserade att vara kritiska och söka fler källor till kunskap än bara en enskild artikel eller inlägg i sociala nätverk.

 

KTF kommenterar artikeln om ”Naturligt Snygg!” i Expressen

Allmänt gäller att alla kosmetiska produkter måste säkerhetsvärderas innan de sätts på marknaden. Annars är de olagliga. Säkerhetsvärderingen måste visa att produkten inte orsakar några hälsorisker hos användaren vid normal och förutsebar användning. Den enda oönskade effekt som inte helt kan bortses ifrån är kontaktallergi. Risker kan minskas, men det går inte att garantera att en produkt inte kan orsaka en allergisk reaktion.

Expressen gav den 7 juni författaren Hanna Sjöström redaktionellt utrymme att göra reklam för sin bok ”Naturligt Snygg!” på sina hälsosidor: http://www.expressen.se/halsoliv/skonhet-1/hudvard/10-ingredienser-att-se-upp-for-i-skonhetshyllan/

 

Artikeln räknar upp 10 ingredienser som man ska ”se upp för”. Nedan följer KTFs kommentarer till Hanna Sjöströms påståenden:

 

  1. Mineralolja (INCI-namn Paraffinum liquidum) - Olja är olja. Inget magiskt händer bara för att den kommer från petroleum. Det är samma kol- och vätemolekyler. Generellt är dessa oljor stabilare och härsknar inte som många (inte alla) vegetabiliska oljor. Renhetsgraden är en avgörande faktor för användningen. Renhetskrav är mycket höga och strikt preciserade i kosmetikareglerna. Används med fördel t.ex. i babyolja, och rekommenderas ofta av hudläkare. Används dessutom som "negativ referens" (ingen reaktion) vid vid ingredeinstester om hudirritation.

Läs mer på ktf.se

 

  1. Parabener är konserveringsmedel och dessa ämnen kan man vara allergisk emot. Det gäller tyvärr alla konserveringsmedel, men parabener har en mycket låg allergipotential, och rekommenderas därför ofta av hudläkare som ett ”mildare” val. Alla konserveringsmedel är också på förhand granskade av EUs myndigheter. Industrin avgör inte själva vad som får användas, om det nu kan ses som en fördel.

Mer att läsa på ktf.se

 

  1. Syntetiska parfymer är väl definierade ämnen och härmar helt enkelt naturliga parfymämnen (molekylerna är identiska). Naturliga parfymer (till exempel eteriska oljor) är dock blandningar av 100-tals ämnen, för så ”oprecis” ser naturen ofta ut. Parfym av olika slag kan man ha kontaktallergi emot, och det gäller i lika hög grad om de anses naturliga eller syntetiska. C:a 1-3% av befolkningen har allergi mot åtminstone någon parfymmolekyl.Dietylftalat (DEP) är ett sätt som Läkemedelsverket föreskriver som möjligt för denaturering (göra odrickbar) av sprit (parfymämnen löses ofta i sprit), vilket är ett lagkrav. Inga andra ftalater används inom kosmetik.

Läs mer på ktf.se

 

  1. SLES och SLS är ett par av de vanligaste tensiderna (ämnen som löser fett i vatten). De är i sin rena form hudirriterande och det är därför man inte ska ha kvar tvålen på huden eller schampot i håret ett längre tag, utan istället skölja bort det. Denna egenskap, hudirritation, gäller alla tensider (även vanlig fast tvål). Smuts är ofta fet i sin natur och vill vi ta bort den måste den göras löslig, då påverkar vi samtidigt hudens naturliga fettlager. Det är ofrånkomligt.

 

  1. PEG - Även kallat Makrogol. Används bl.a. som salvabas i läkemedel (Läkemedelsverket).PEG är egentligen inte en enskild ingrediens utan finns i ett flertal olika ingredienser där PEG, polyetylenglykol är en del. Givetvis är säkerheten helt beroende på hur det aktuella kemiska ämnet ser ut och hur det reagerar med omgivningen, på huden etc. Kraven på säkerhet för den färdiga produkten är dock lika hög oavsett om PEG används eller inte.

 

  1. Triclosan är ett utmärkt och godkänt konserveringsmedel. Tyvärr har det en ganska långsam nedbrytbarhet i miljön. Om vi skulle använda stora mängder triclosan i samhället skulle det dyka upp lite här och var i miljön, det är ingen fördel. På grund av detta används triclosan extremt sällan. KTF menar att användningen i dentalhygienprodukter (typ tandkräm) i vissa fall kan vara motiverad, dock har handeln i Sverige slutat sälja sådana produkter.

Läs mer om triclosan på ktf.se

 

  1. Cykliska silikoner (siloxaner) har mindre goda miljöegenskaper (persistens). Vissa har dessutom dåliga hälsoegenskaper (D4) och används därför inte. Dimeticone är dock en rak silikon och har inget med de cykliska ditona att göra.

Mer om siloxaner

 

  1. DEA & TEA & MEA & ETA - kan bilda nitrosaminer med formaldehydavspjälkande konserveringsmedel (typ 2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol), därför är dessa kombinationer helt enkelt förbjudna.

 

  1. Propylenglykol - Vad menar Sjöström är det verkliga problemet?

 

  1. Formaldehyd - Frågan om små mängder formaldehyd är ett problem eller ej har diskuterats länge (små mängder kan dock för vissa vara kontaktallergent på huden). Huvudsaklig exponering är dock inte från kosmetik utan livsmedel, till exempel finns det gott om det i päron. Formaldehyd produceras dessutom av våra egna kroppar och är livsviktigt i rätt mängd. ”Antivaccinrörelsen” brukar peka på formaldehyd i vaccin som en anledning till att vaccin bör undvikas.

Läs mer om formaldehyd (här i samband med vaccin)

 

KTF vill vara mycket tydliga med att vi inte favoriserar någon marknadsnisch, några speciella claims eller någon viss märkning - eller icke-märkning. Vi måste dock som branschförening förhålla oss till de regelverk, riktlinjer och rekommendationer som finns. I grund och botten handlar detta om dokumenterat säkra produkter, tillverkade i enlighet med GMP, och med uppföljning om hur produkterna fungerar på marknaden, inklusive så kallad "cosmetovigilance". Oavsett om växtextrakt eller syntetiska ingredienser används.

 

Marknadsföringslagen och hälso-/miljöpåståenden

Marknadsföringslagen, och dess specifika villkor om hälso- och miljöpåståenden gäller all kosmetik, även ekologisk kosmetik.

Läs mer på ktf.se

 

För den som vill lära sig om regelverket om kosmetiska produkter:

EU-kommissionen: http://ec.europa.eu/growth/sectors/cosmetics/legislation/index_en.htm

Läkemedelsverket: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/

 

KTF har också avsnittet ”Vill du veta mer?” på sin hemsida där vi berör ett antal olika områden om, och ämnen i kosmetik.