Läkemedelsverkets tillsynsrapport om solskyddsprodukter

Bättre och bättre lagefterlevnad

Även om tillsynsresultatet inte är fläckfritt, så lever den absoluta majoriteten av solskyddsprodukter upp till kraven. Läkemedelsverket konstaterar i tillsynsrapporten Solskyddsprodukter 2016-07-11 en ständig förbättring sett till tillsynsresultatet över tid.

"Nivån på regelefterlevnaden bedömdes ha förbättrats när det gäller effektbevisning jämfört med tidigare tillsynsprojekt; 14 % hade brister jämfört med 25 % (2012) respektive 72 % (2008-2009)."

 

Bakgrund och sammanfattning

"Läkemedelsverket har under 2016 bedrivit ett tillsynsprojekt för att kontrollera hur väl solskyddsmedel på den svenska marknaden följer gällande bestämmelser kring innehåll och märkning. För de produkter som tillhandahålls av ansvarig person i Sverige kontrollerades även effektbevisning. Särskild laboratorieanalys gjordes av 14 utvalda konserveringsmedel, främst sådana som nyligen förbjudits eller fått skärpta haltrestriktioner. Detta som en uppföljning på tidigare projekt som Läkemedelsverket drivit under åren 2008-2009 och 2012, (...). Urvalet av företag och produkter var bredare än under tidigare tillsynsprojekt eftersom även produkter från distributörsledet var inkluderade i det här projektet. I projektet ingick såväl välkända varumärken som mer nischade produkter (t.ex. med ekologisk profil)."

Myndigheten bedömer att en stor del av solskyddsprodukterna på den svenska marknaden genom tillsynsprojektet täckts in. KTF noterar att flera varumärken inte återfinns bland föreningens medlemmar, utan tillhandahålls av andra leverantörer. KTF bedömer dock att föreningens medlemmar representerar den dominerande delen av försäljningsvärdet för solskyddsprodukter på den svenska marknaden. Det bör kanske nämnas (läs även nedan om solskyddsprodukter via webben) att varumärken kan nå den svenska marknaden via andra än de etablerade leverantörerna, t.ex. via webbhandlare. I de fallen kan det vara så att dessa aktörer (i motsats till den som huvudsakligen inför produkten) är ansvariga för att produkten har rätt märkning och innehåll. Alla som tillverkar, distribuerar och säljer kosmetiska produkter har ansvar, även om ansvaret kan se olika ut.

Läkemedelsverket noterar att ansvariga företag med bristande produkter har noterat fel, att uppföljning sker och att åtgärd är på gång.

"Det finns anledning att prioritera fortsatt granskning av solskyddsprodukter eftersom de har en viktig skyddande funktion och att utbudet av solskyddsprodukter på marknaden ständigt utvecklas.", avslutar myndigheten sin sammanfattning.

 

Innehåll vs märkning

Läkemedelsverket har även i viss utsträckning analyserat innehållet i tillsynade produkter.  Myndigheten har i två fall funnit konserveringsmedel som inte deklarerats på förpackningen. Konserveringsmedel är en ingrediensgrupp där vissa av de enskilda ämnena för vissa individer lett till överkänslighet. Det är mao mycket viktigt att konsumenten som har en känd kontaktallergi får rätt information om den produkt hen är på väg att köpa.

KTF vill precis som Läkemedelsverket uppmärksamma att kategori och solskyddsfaktor enligt EU:s rekommendation (2006/647/EG)  , avsnitt 4, punkt 14 och 15 båda bör anges på förpackningen (enskilda kategorier och faktorer i tabellen är markerade med citationstecken) och vara lika framträdande. T.ex. "Högt skydd 30". Läs 2006/647 för mer information.

 

Solskyddsmedel måste innehålla tillåtna UV-filter

Kanske mer av kuriosakaraktär eftersom det "bara" rörde sig om en produkt, men intressant är att en tillsynad solskyddsprodukt inte innehöll UV-filter alls. I utbildningssyfte vill KTF därför åter påpeka att en kosmetisk produkt som marknadsförs som solskyddsmedel måste erbjuda UV-skydd genom något eller flera av EU säkerhetsvärderade, riskhanterade och tillåtna UV-filter enligt bilaga VI till "kosmetikaförordningen". Det räcker med andra ord inte med att jag som tillverkare hävdar något bara för att jag tror på min produkt.

Vi har under våren noterat att produkter med hallonfröolja och andra alternativa produkter marknadsförs som solskyddsprodukter. Dessa kan säkert ha utmärkta kosmetiska egenskaper och vara bra alternativ ur miljösynpunkt, men måste precis som alla andra produkter följa regelverket om solskyddsprodukter, både avseende märkning och innehåll. Vill man inkludera t.ex. hallonfröolja (INCI: Rubus ... seed oil) som tillåtet UV-filter är det bara att gå via EU-kommissionen och dess vetenskapliga kommitté. Samma väg som alla andra får gå. No data, no market.

 

Effektbevisning är en del av produkten

Läkemedelsverket noterar i rapporten att två produkter hade brister avseende så kallad effektbevisning. Speciellt för en produktgrupp som solskyddsprodukter är det oerhört viktigt att kunna dokumentera de effekter/fördelar man på förpackningen hävdar att produkten har.

 

Läkemedelsverkets tillsynsambitioner inkluderar webben

Läkemedelsverket har i rapporten också uppmärksammat att dessa produkter kan nå konsumenten via andra marknader och via andra kanaler än de sedvanliga, t.ex. via webben. KTF vill rikta beröm till myndigheten för att man vill ta sitt tillsynsansvar på bred front, speciellt som vi vet att olagliga produkter kan nå den svenska marknaden på den senare nämnda vägen. Det behöver givetvis inte vara av illvilja som de säljs utan för att handlaren inte kan regelverket. Kontentan är dock densamma, olagliga produkter är olagliga produkter.

 

Sammanfattningsvis menar KTF att det är bra att Läkemedelsverket har som ambition att tillsyna hela marknaden, även nya kanaler. Även om tillsynsresultatet inte är fläckfritt, så lever den absoluta majoriteten av solskyddsprodukter upp till kraven. För produkter med brister verkar viljan hos leverantörer och distributörer vara att göra rätt.