Vegan

KoHF noterar att vissa av föreningens medlemmar marknadsför så kallad "vegansk kosmetik". KoHF har ingen uttalad hållning i frågan, men vill i utbildningssyfte förtydliga om regelkrav etc.

Att markandsföra veganskt kosmetik - tydlig kommunikation för konsumentens välgrundade val

Det finns idag ett flertal oberoende märkningssystem i Europa och USA om "ekologisk" eller "naturlig" kosmetik, bl.a. (UK) Soil Association Organic, EcoCert, USDA Organic, BDIH, ICEA etc. De Europeiska systemen samlas under ett gemensamt system, COSMOS.

Det finns också certifieringssystem för "vegansk kosmetik", till exempel Vegan / Vegan Society (baserat i UK). Enkelt uttryckt går certifieringen ut på att lista produkten i register som visar produkter utan animaliskt utvunna ingredienser (inklusive till exempel bivax, beeswax).

KoHF vill trycka på att när det gäller påståenden om ”vegan”, likt alla marknadsföringspåståenden, så ska de vara tydliga, begripliga, relevanta och ta hänsyn till målgruppens förmåga att förstå budskapet. Följer man ett certifieringssystem så följer också (förhoppningsvis) naturligt transparens för vilka villkor som gäller för den aktuella produkten, dvs att  företaget kan dokumentera och förklara vad certifieringen innebär.

Grundläggande förutsättningar

"Vegansk kosmetik" är också kemiska blandningar och lyder under samma regelverk som all annan kosmetik.

EU:s förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter säger:

  • Definition av kosmetisk produkt: ämnen eller blandningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar…eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt,

  • Definition av ämne: ett kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, … (blandning: blandning eller lösning av två eller flera ämnen)

Slutsats 1: för att en konsumentprodukt ska kunna vara en kosmetisk produkt måste den alltså vara ett kemiskt ämne eller en kemisk förening. 

Slutsats 2, utifrån syfte: för att en konsumentprodukt ska kunna vara en kosmetisk produkt måste den marknadsföras som en sådan

Slutsats 3: en vegansk produkt som markandsförs med ett kosmetiskt syfte är alltså en kosmetisk produkt, vilken innehåller kemiska ämnen eller kemiska blandningar, eller om man så vill kemikalier. Och,

Då ordet ”vegan” inte är en del av kraven för att marknadsföra en kosmetisk produkt får "vegansk kosmetik" anses vara en avdelning kosmetiska produkter bland alla andra kosmetiska produkter, och där ingrediensvalet, ingrediensursprunget (delvis eller helt) kan skilja. Det säger inte i sakligt avseende mer om kvalitet, renhet, säkerhet etc än annan kosmetik. Kraven är alltid desamma: ”Kosmetiska produkter som tillhandahålls på marknaden ska vara säkra för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning”. Detta tillses via säkerhetsdokumentation, god tillverkningssed (GMP on Cosmetic products), innehåll och märkning, uppföljning på marknaden etc (1223/2009).

EU:s förordning 655/2013 om påståenden om kosmetiska produkter gäller även ”vegansk kosmetik”

EU-förordningen 655/2013 gäller från juli, 2013. Den hämtar sina grundprinciper från marknadsföringslagen. Parallellt bör ICC:s regleroch branschens vägledande dokument om Ansvarsfull reklam och marknadskommunikation beaktas. Den senare har antagits av Sveriges självreglerande organ, Reklamombudsmannen.

Till EU-förordningen har bilagts specifik vägledning om olika marknadsföringspåståenden. EU-kommissionen har dock inte beslutat om detaljreglering/-vägledning för t.ex. ”vegan”.

Grundkraven enligt ovan gäller dock redan nu: tydligt, begripligt, relevant. Det marknadsförande företaget ska kunna redovisa vad man menar med dessa termer – så att konsumenten kan göra ett välgrundat val.

Riktlinjer till 655/2013

EU:s kosmetikamyndigheter väntas under 2016 anta så kallade tekniska anpassningar av existerande riktlinjer till EU:s förordning 655/2013 om marknadsföringspåståenden ("claims") om kosmetiska produkter. En aspekt av dessa är så kallade "fri från"-argument. Vissa av dessa ogillas eftersom de äventyrar att nedvärdera säkerställda mer eller mindre nödvändiga ingredienser (till exempel parabener), medan andra ses som informativa för vissa konsumentgrupper. För de senare kan det röra sig om information om parfymfritt för den parfymöverkänsliga, men också livsstilsorienterade försäljningsargument så som till exempel "vegan". De anpassade riktlinjerna väntas sedan träda ikraft två år senare.

 

Marknadsföringslagen och hälso-/miljöpåståenden

Marknadsföringslagen gäller allt (och all kosmetik) som marknadsförs:

  • 10 §, Förbud mot vilseledande marknadsföring: särskilt iaktta risk för vilseledande marknadsföring när det  gäller hälsa och miljö 

  • 18 §: Jämförande reklam: det är bland annat förbjudet att misskreditera eller agera nedsättande om en annan näringsidkaresverksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken

 

EU:s förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter – innehålls- och märkningskrav gäller även ”vegansk kosmetik”

För tydlighet noterar vi att också ”vegansk kosmetik” är kosmetiska produkter och att den givetvis lyder under EU:s förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter och deras innehåll och märkning av dessa.

Slutsats

"Vegansk kosmetik" är kemiska ämnen eller blandningar som marknadsförs med ett kosmetiskt syfte och utifrån ett ingrediensval där (andel av) ingredienserna är icke-animaliska, t.ex. certifierade råvaror (vegan).

  • KoHF:s slutsats och rekommendation i linje med regelverk är att alla påståenden, inklusive de om "vegansk kosmetik", bör dokumenteras och bör kunna styrkas