Riskkommunikation om kemi för viktig för att bli till klick-beten

All förmedling av information om inneboende egenskaper eller risker med kemikalier bör ske med beaktande av hur mycket läsarna kan förväntas förstå. För att sådan information ska vara meningsfull bör den inte presenteras separat utan sättas i rätt sammanhang. Det bör självklart även lämnas information om nivåerna av orsakssamband och allvarlighetsgraden.

Så här ser idealbilden av riskkommunikation ut, men så ser verkligheten långt ifrån alltid ut: skillnaden mellan fara (inneboende egenskap hos ämne oavsett mängd) och risk (fara med beaktande av mängd, koncentration, exponering: var, hur ofta etc) förklaras sällan i media; läsaren upplyses sällan om skillnaden mellan en (enda) förvisso indikativ studie och sammanfattningen av det aktuella forskningsfält; relevansen för den aktuella marknaden beaktas långt ifrån alltid (bilder föreställer ibland produkter som inte förekommer på den aktuella marknaden, lagkrav och produkter beskrivs utan att nämna att de kanske säljs på andra marknader än inom EU etc.

KoHF vill uppmuntra till att vid riskkommunikation alltid förtydliga t.ex. vilken definition som används, vilken applicerbarhet information kan tänkas ha, och framförallt värdera hur mottagaren kan förväntas hantera budskapet.

Kosmetiska produkter ska enligt lag vara säkra vid normal och förutsebar användning. I vissa fall ställer lagstiftningen krav på information om vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas för säker användning (1).

EU:s kosmetikaregelverk är dessutom dynamiskt för att skyndsamt kunna inkludera nya rön, men samtidigt ge utrymme för kompletterande säkerhetsdata från den som använder den aktuella kemin.

Läs mer om riskkommunikation på kohf.se.

1) EU:s kosmetikaförordning