Hudvårdande oljor: mineraloljor och oljor av naturligt ursprung i kosmetiska produkter

 

Bakgrund

 

  • Allmänt: I EU finns en gemensam lagstiftning för kosmetiska produkter, förordning 1223/2009. Den reglerar allt från omfattning/definitioner, produktutveckling, innehåll, märkning, tillverkning, säkerhetsbedömning till marknadsföring, och fokuserar på användarens hälsa och säkerhet.
  • Ansvar: Ansvarig person, oftast leverantören, är skyldig att marknadsföra kosmetiska produkter som är säkra vid normal och förutsebar användning. Villkoren för detta är bl.a. tillverkning enligt god tillverkningssed för kosmetiska produkter (GMP), att ingredienser och blandning genom säkerhetsvärdering kan dokumenteras som säkra. För att möta säkerhetskravet avseende produkter avsedda för barn under 3 år krävs en specifik värdering som beaktar känsligheten/omogenheten i barnets hud.
  • I Sverige är det Läkemedelsverket som är den myndighet som ansvarar för kontroll av kosmetiska produkter.

 

 

Mineraloljor, vegetabiliska och animaliska oljor bildar (mer eller mindre renade) komponenter i det mesta vi använder i ett modernt samhälle. Syntesprodukter mellan dessa förekommer också.

 

Säkerhet, hälsa

Användarens säkerhet i fokus, oavsett råvarans ursprung

Det centrala kravet på kosmetiska produkter är säkerhet för den som använder dessa. Det kravet gäller även om dessa är eller innehåller oljor.

Att/huruvida tillverkaren väljer olja framställd av naturlig råvara (växt-/djurriket) eller syntetiskt framställd olja är kopplad till val av kosmetiska egenskaper, funktion i produkten, kompatibilitet med övriga ämnen i produkten, leverantörens marknadsprofil (”traditionell”/”naturlig” o.s.v.) eller om den kosmetiska produkten marknadsförs som certifierad, t.ex. Naturlig.

Om oljorna ska användas kommersiellt genomgår de olika kemiska reningsprocesser utifrån tänkt användning. Oljor som används i kosmetiska produkter ska vara renframställda. Kvaliteten och säkerheten är alltså helt beroende av ursprungsorganism (vegetabiliska/animaliska), förädlingstekniken (vegetabiliska) och graden av renhet.

 

Mineraloljor i kosmetiska produkter

Mineraloljor är kolväten som har framställts ur bergolja (även kallad petroleum). Bergolja består främst av ofullständigt nedbrutna växtrester som lagrats under lång tid i jordens inre.

De mineraloljor som används i kosmetiska produkter (och läkemedel) är högrenade och innehåller mättade kolväten med olika kedjelängd. En vanlig mineralolja är vaselin som består av fasta (många kolatomer i kedjorna) och flytande kolväten samt kristallina vaxer.

 

Egenskaper hos mineraloljor

Högrenade mineraloljor i kosmetiska produkter är dokumenterat milda och säkra för människans hud (se även: ”vanliga missuppfattningar”). Dessa oljor är inerta, eller ”reaktionströga” och reagerar därför inte med huden och bedöms därför inte heller kunna ge upphov till komedoner eller acne[1]. Tvärtom så används de ofta på grund av sina hudvårdande egenskaper i hudkrämer och även som bas (matrix) vid till exempel allergitester[2].

Mineraloljor används också i hudvårdande produkter inom medicinsk hudvård i behandlande syfte.

 

Vegetabiliska oljor i kosmetiska produkter

Vegetabilisk olja är en typ av flytande fett som framställs ur växter. Vanligast är olja från majs, oliver, raps, och solros samt kokos- och oljepalm [3]. Mindre vanliga är olja från t.ex. mandel, shea, jojoba, druvkärna, jordnöt, sesam, soja, tistel och vetegrodd. Ovanliga är olja från hasselnöt och valnöt.

 

Egenskaper hos vegetabiliska oljor

Vissa av de vegetabiliska oljorna har dokumenterad bra effekt för torr hud, men inte alla.

Generellt gäller att oljor av naturligt ursprung kan innehålla icke kontrollerade orenheter (t.ex. proteiner, fenoler, fria fettsyror, peroxider och vitaminer) och därmed vara ett sämre val sett till t.ex. allergirisk.  Andra eventuella orenheter i vegetabiliska oljor som bör kontrolleras och dokumenteras för produktens säkerhet är pesticider, andra växtgifter och tungmetaller.

 

Miljö

All mänsklig aktivitet påverkar miljön och användande av oljor är inget undantag. Från utvinning, odling (vegetabiliska) och markanvändning samt upparbetning och transport av råvaror - till användning och avfallshantering. Andra faktorer som påverkar valet av oljor kan vara nedbrytbarhet och andra hos oljan inneboende egenskaper och hur människan använder råvaror, som livsmedel eller för andra ändamål. Vidare hur skördande och/eller utvinning påverkar de aktuella ekosystemen/livsmiljön och biodiversiteten/artsammansättningen.

Till frågan angränsar också generella frågor om lokala/nationella/regionala rättigheter till råvaror, oavsett råvarutyp.

Utöver den generella miljöpåverkan som nämns ovan är miljöpåverkan från oljor av naturligt ursprung relaterad till förnyelsebarhet. Odling av råvaror till vegetabiliska oljor kan också innebära en miljöbelastning i form av användning av bekämpningsmedel.

Petroleumbaserad olja är i mänskligt tidsperspektiv inte förnyelsebar.

 

Några vanliga missuppfattningar om oljor

 

”Mineralolja täpper till porerna”
Normalt är det snarare hudens hornceller som täpper till porerna, inte oljor.

”Huden blir beroende av oljor”
Oljor förhindrar uttorkning. Det finns inga studier som visar på att huden skulle bli beroende av kosmetiska produkter. Däremot kan vi önska att behålla känslan av mjuk hud.

”Bensin och andra drivmedel används i kosmetiska produkter”
Asfalt, motorolja, bensin, fotogen och andra mineraloljor för fordonsframdrivning och övrig industriell användning är inte högrenade och innehåller ett stort antal komponenter som kan vara hälsofarliga. Högrenade mineraloljor för användning i kosmetiska produkter måste vara säkra för att få marknadsföras.

”Mineralolja tas upp av kroppen”
De stora molekyler som mineraloljor utgör kan inte tas upp av huden. De används för att på hudytan förhindra att fukt lämnar huden.

”Vegetabiliska oljor innehåller inte konserveringsmedel”
Konserveringsmedel behövs generellt inte i oljor, men däremot kan antioxidanter behöva tillsättas eftersom oljor kan härskna. Ett marknadsföringspåstående så som ”fri från konserveringsmedel” kan här därför ses som vilseledande eftersom det bara beskriver normalfallet och inte en fördel med just den aktuella produkten.

”Mineralolja kommer från död materia och kan inte ge ”liv åt huden”
Kosmetiska produkter kan inte ge ”liv” utan endast rengöra eller parfymera människokroppens yttre delar/ tänder och slemhinnor i munhålan eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt (definition enligt förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter). Detta gäller både mineraloljor och oljor av naturligt ursprung.

 

 

Begreppen olja och fett

I dagligt tal används orden olja och fett ofta parallellt. Kemiskt sett är dessa fetter. Fett delas in i tre grupper, triglycerider, fosfolipider och steroler. Flytande fetter kallas ofta oljor.

 

Vad anser Kosmetik- och hygienföretagen om mineraloljor och naturliga oljor?

Både naturliga oljor från växt- och djurriket och mineraloljor av rätt kvalitet och renhetsgrad kan användas i kosmetiska produkter om de av tillverkaren har bedömts som säkra samt att råvaran kan hanteras på ett hållbart sätt.

Om oljor från djurriket används ställs dessutom specifika säkerhetskrav genom lagstiftningen om animala biprodukter.

 

[1] Tex. Is mineral oil comedogenic?, Joseph DiNardo, Journal of Cosmetic Dermatology 24 maj 2005,

[2] Ren, mjuk och vacker – Kemi och funktion hos kosmetika, Marie Lodén, Apotekarsocieteten Stockholm 2003

[3] Ett försök till sammanfattning: https://www.hallbarpalmolja.se/