KoHF svarar på Kemikalieinspektionens samråd om e-handel

Privatimporten från handelsplattformar utanför EU är fortsatt hög. Samtidigt visar de kontroller som gjorts att produkterna ofta innehåller förbjudna och farliga kemikalier eller har andra säkerhetsbrister. Kemikalieinspektionen har därför fått i uppdrag av regeringen att utreda hur de kan effektivisera kontrollen av produkter som säljs via e-handel. Som en del att detta uppdrag hade de ett öppet samråd där branschföreningar, företag, handel, privatpersoner och andra berörda, fick bidra med sina förslag för att minska antalet olagliga produkter som kommer in i EU och Sverige och ge sina syn på vad som är mest problematiskt med att det kommer in olagliga produkter till Sverige från länder utanför EU.

Här sammanfattar vi det svar KoHF har sänt till kemikalieinspektionen:

Har du förslag på hur Sverige kan arbeta för att minska antalet olagliga produkter som kommer in i EU och Sverige?

Kräv att onlinemarknadsplatser tar ansvar för de produkter de säljer

- Vi menar att alla som släpper ut eller tillhandahåller produkter på den svenska marknaden har ansvar för att dessa följer både svenska regler och EU-lagstiftning.

Ökade kontroller i tullen och av andra tillsynsmyndigheter

- Tillsynen har inte obegränsat med resurser varför vi anser att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna arbetar riskbaserat. Vi menar att Tullverket utför ett viktigt arbete genom att försöka stoppa olagliga produkter redan innan de når vår marknad. Under 2025 stoppade Läkemedelsverket och Tullverket totalt 44 785 kosmetiska produkter med brister, varav en övervägande majoritet var parfymer (Läkemedelsverket årsredovisning 2025).

Det är nödvändigt att tillsynsmyndigheter som Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket, får ett speciellt fokus på produkter importerade från onlineplattformar, då dessa utgör en risk för svenska konsumenter.

Det upplevs bland företag som hanterar kemiska produkter att mycket av Kemikalieinspektionens kontroller fokuseras på konsumentvaror trots att man genom produktregistrets avgifter betalar stora summor för tillsyn av kemiska produkter.

Ge myndigheter ökade befogenheter att kunna stänga ner webbplatser där olagliga produkter säljs och/eller bötfälla webbplatser

- Tillsynsmyndigheter måste få befogenheter att stänga ned webbplatser, inte endast förbjuda försäljning av enskilda produkter. Ökade befogenheter kan även vara att ha möjlighet att bötfälla webbplatser. T.ex. har Frankrikes konsumentskyddsmyndighet DGCCRF bötfällt Shein ett flertal gånger. Böter måste dock vara kännbara för att vara effektiva.

Samarbete inom EU

- Vi anser att EU‑samarbetet för att stoppa olagliga produkter på onlinemarknadsplatser behöver stärkas. Varor som tullklarerats i ett EU‑land kan cirkulera fritt, vilket gör att plattformar kan styra sin handel till länder med svagare kontroll om nationella avgifter eller striktare tillsyn införs. Utan samordning riskerar den inre marknaden att fragmenteras. Tillsynen är i dag splittrad mellan flera nationella och EU‑gemensamma aktörer med olika mandat och informationsflöden. Den strukturen är inte anpassad för problem som samtidigt berör produktsäkerhet, kemikalier, konsumenträtt, dataskydd, immaterialrätt och tullfrågor. En mer sammanhållen styrning på EU‑nivå behövs.

Utveckling av digitala verktyg

- Sverige bör också utveckla digitala verktyg som kan underlätta tillsynen.

Samarbete mellan myndigheter, branschorganisationer och konsumentorganisationer

- Sverige bör se frågan horisontellt och öka samarbetet mellan alla aktörer som påverkas av plattformsbaserad e-handel. I samordningen bör alla berörda myndigheter, aktörer inom näringslivet och konsumentorganisationer ingå. Sådana modeller finns redan i Danmark och Finland. KoHF ser positivt på att ingå i ett sådant samarbete.

Vad är utifrån ditt perspektiv mest problematiskt med att det kommer in olagliga produkter till Sverige från länder utanför EU?

Onlinemarknadsplatser undkommer idag de lagstiftningskrav som leverantörer och handel inom EU måste uppfylla. Regelbördan inom EU är trots regelförenklingsambitioner fortsatt stor och kräver kostsam administration, inte minst för små och medelstora företag.

Förutom kemikalie- och specifik produktlagstiftning, undkommer handelsplattformarna producentansvar för t.ex. förpackningar, engångsplast, textil och batterier som svenska företag måste täcka upp för genom högre avgifter. Från år 2030 tillkommer dessutom producentansvar för kosmetiska produkter inom ramen för EU:s avloppsvattenreningsdirektiv, vilket ytterligare ökar administrationen och kostnader för kosmetikföretag verksamma i Sverige.

Den oreglerade importen utsätter även svenska och europeiska konsumenter för risker, då tillsyn har visat att importerade produkter ofta innehåller förbjudna ämnen, för höga koncentrationer av reglerade ämnen och även helt saknar säkerhetsvärdering. Importen medför även en risk för miljön då produkterna ofta innehåller förbjudna ämnen eller för höga koncentrationer av reglerade ämnen. Detta belastar vår miljö och kräver ökad hantering av (farligt) avfall och avloppsrening.

För kosmetiska produkter tillkommer dessutom problematiken med sk dupes. Dupes är vanligast för parfymer men förekommer även för andra kosmetiska produkter som hudvård, hårvård och makeup. Onlinemarknadsplatser är en vanlig försäljningskanal för dessa produkter. Frågan om så kallade dupes befinner sig i ett rättsligt gränsland mellan legitim konkurrens och otillåten imitation. En dupe är inte nödvändigtvis en förfalskning, men juridiska problem uppstår när produktens utformning, presentation eller marknadsföring avsiktligt anknyter till en välkänd produkt och drar nytta av dess rykte, särprägel eller kreativa investeringar. Utöver traditionellt varumärkesintrång kan dupes aktualisera frågor om illojal konkurrens, parasitiskt beteende, design- och trade dress-imitation, vilseledande marknadsföring, jämförande reklam, upphovsrätt samt skyddet av välkända varumärken mot urvattning och otillbörlig fördel.

Hur anser du att myndigheter kan underlätta för företag och konsumenter att köpa säkrare produkter via e-handel?

Informationsinsatser till konsumenterna bör öka.  Tillsynsmyndigheter behöver kommunicera om risker med privatimport från onlinemarknadsplatser och sina tillsynsresultat i format och på plattformar där konsumenter får sin information. Speciellt unga konsumenter får sin information via sociala medier och via influencers. Myndigheter måste därför, förutom i traditionella kanaler, även nå ut i tex TikTok, Instagram och Youtube samt via tongivande influencers i målgruppen.

Tillhandahåll information, digitalt och i print, som seriösa svenska leverantörer och svensk handel kan sprida till sina kunder och konsumenter för att stärka den seriösa svenska konsumentvarubranschen. Materialet ska förklara vad som ingår i det eventuella högre priset från en svensk leverantör jämfört med inköp från en plattform utanför EU.

Läs hela svaret från Kosmetik- och hygienföretagen KoHF här