INCI - obligatorisk ingrediensförteckning på kosmetiska produkter

Kosmetiska produkter lyder under en egen EU-förordning, nummer 1223/2009. Tillverkare av kosmetiska produkter ska enligt förordningen redovisa samtliga i en produkt ingående ingredienser i enlighet med INCI-nomenklaturen. INCI är förkortning för International Nomenclature on Cosmetic Ingrediensts.

Parfym anges med samlingsnamnet “parfum” eller “aroma” (men vissa parfymmaterial, komponenter i parfym, ska anges separat om de förekommer över vissa halter. Se förordningen för detaljer).
Vatten, ett mycket vanligt lösningsmedel i kosmetiska produkter anges “Aqua”.
Ett för parfymprodukter vanligt lösningsmedel, etanol, anges “etanol denat.”. Denat. visar att alkoholen är denaturerad för att göra dessa produkter svår-/odrickbara.
För botaniska ingredienser (växtextrakt) används botaniska namn angivna enligt latinet (Linné) samt med namn för aktuell växtdel (på engelska) och beredningsform (på engelska).

Namnen är annars oftast förenklade engelska kemiska namn.

Europakommissionen har en egen hemsida för databasen COS Ing, vilken redovisar inventerade ämnen som kan användas, har använts eller används i kosmetiska produkter (ämnen som är förbjudna, begränsade, specifikt tillåtna (färgämnen, konserveringsmedel, UV-filter) samt övriga ämnen). I databasen kan man även se vilka funktioner det aktuella ämnet (det kan vara flera) har i kosmetiska produkter.

Hos US-föreningen Personal Care Products Council ansöker man om nytt INCI-namn.

INCI-listan: En källa till återkommande missuppfattningar om kosmetiska produkter

Källa: DETIC, KoHF:s belgiska systerförening

Listan över ingredienser som enligt lag måste finnas i ingredienslistan för en kosmetisk produkt ger ibland upphov till fantasifulla tolkningar och missförstånd. Den ses ibland som komplext nonsens som är otillgängligt för konsumenter. Den tillskrivs värden, egenskaper och informativ betydelse som den inte har. Kort sagt, den förväntas att tillhandahålla något den inte kan. Människor tenderar att dra slutsatser genom okunskap, så låt KoHF klargöra situationen.

Vilken information ger INCI-listan egentligen?

INCI-listans huvudsakliga funktion är att identifiera ingående ingredienser och potentiella allergener i en produkt (1). Syftet är att informera konsumenter om förekomsten av ett ämne i produkten så att de vid behov kan undvika risk för allergier eller irritation. Detta gör det möjligt för alla som är (över-)känsliga för ett ämne att identifiera det i en produkt och välja ett alternativ som inte innehåller ämnet. Naturligtvis, och för att kunna ha nytta av ingrediensförteckningen måste konsumenten fastställa vilka ämnen han eller hon måste undvika genom att konsultera en hudläkare eller allergolog som kan presentera "INCI"-namnet på det ämne som ska undvikas. Därför är denna lista mycket viktig för trygghet och säkerhet för ett fåtal av oss konsumenter.

Språket som används för att sammanställa en INCI-lista är en internationell standard som är specifik för kosmetikasektorn (används i viss mån även ingredienser i tvättmedel). Genom att standardisera namnen på ingredienser (ämnen eller blandningar av ämnen) på detta sätt möjliggörs identifiering på internationell skala. Ingredienserna har samma INCI-namn över hela världen vilket betyder att de kan identifieras oavsett vilket språk som används på etiketten. Standard är avsedd för identifiering och ger ingen information om egenskaperna hos ett kemiskt ämne.

Kemister använder däremot ofta så kallade IUPAC-namn för att kvalificera ämnen. Denna nomenklatur används för att identifiera grundämnen och kemiska ämnen logiskt och systematiskt och för att bestämma deras huvudsakliga egenskaper. I motsats till vad vissa föreställer sig, finns det inget behov av att "förstå" INCI-standarden, eftersom det helt enkelt inte finns något att förstå. Till skillnad från IUPAC-standarden beskriver INCI inte ämnena utan identifierar dem endast.

Missuppfattningar om INCI

En missuppfattning om INCI-listan är att den ger toxikologisk information (information om giftighet). Med detta synsätt skulle en konsument kunna avgöra om en produkt är giftig eller inte bara genom en snabb blick på ingredienslistan - notera då att kraven på alla kosmetiska produkter som marknadsförs i EU ska vara dokumenterat säkra. Så här fungerar dock tyvärr många appar idag. Detta är en villfarelse ur ett toxikologisk perspektiv eftersom det (också enligt lag) krävs en riskanalys för att fastställa toxikologin hos en kosmetisk produkt. Denna analys undersöker ingrediensernas kvalitet, människans exponering för dessa ingredienser, ingredienserna koncentrationer, interaktionerna mellan ingredienserna, frekvensen och villkoren för användningen av produkten och många andra faktorer. På inget sätt tillhandahåller INCI-listan sådan information. Den extrapolering som apparna gör på basis av INCI är inte underbyggd av vetenskap och resulterar troligen istället i vilseledande information. Den vilseledande informationen förstärks dessutom då den genomsnittliga konsumenten, vilken lagstiftningen (bl.a. Marknadsföringslagen) utgår ifrån inte är, och inte heller kan förväntas vara, djupare insatt i toxikologi eller ekotoxikologi.

INCI-listan ger inte heller information om ingrediensernas natur. Som nämnts ovan kan ett ämnes egenskaper extrapoleras från dess IUPAC-namn men inte från INCI, eftersom den senare inte är baserad på ett systematiskt tillvägagångssätt. Dessutom ändras inte INCI-namnet beroende på ingrediensens ursprung eller natur. Samma ämne, oavsett om det är fossilt eller biomassabaserat, syntetiskt eller naturligt, rent eller innehåller föroreningar, kommer att ha samma INCI-namn. Vidare, att tro att man som konsument kan avgöra om en produkt t.ex. är vegansk eller inte genom att läsa INCI-listan är fel.

INCI-listan ger heller ingen information om produktkvalitet. Antalet ingredienser avgör inte en produkts säkerhet, förträfflighet eller effektivitet. Endast en balanserad och relevant produktformulering ger värde till en kosmetisk produkt, oavsett antalet ingredienser den innehåller. Enkelhet kan vara en dygd, men det säger ingenting om produktens kvalitet. Dessutom, eftersom ingrediensförteckningen varken kvalificerar ingredienserna eller tar hänsyn till formulerarens kreativitet eller den inblandade tekniken, kan den inte ge någon information om priset på en kosmetisk produkt. Vissa parter kanske skulle vilja se ett samband mellan INCI och den kosmetiska produktens status vad gäller pris och kvalitet. Varför har ett billigt läppstift och ett lyxläppstift, som endast är tillgängliga via selektiva distributionskanaler, många INCI-namn gemensamma men säljs till avsevärt olika priser? En jämförelse hämtad från livsmedelssektorn skulle kunna ge svaret: en hamburgare vid gathörnet kommer att kosta mindre än en hamburgare på en stjärnrestaurang även om ingredienserna är desamma (åtminstone deras INCI, om man hänvisar till kosmetikaingredienser). Det är därför inte förvånande att två läppstift säljs till mycket olika priser även om de kan ha många INCI-namn gemensamma.

KoHF:s uppmaning: sluta med vilseledande information om ingredienser

Som vi ser fyller listan över ingredienser som identifieras av INCI-standarden en mycket begränsad funktion: den identifierar komponenterna i en kosmetisk produkt på internationell basis för att möjliggöra säkerheten när det gäller hudkänslighet (allergi eller irritation). Ingen relevant information kan härledas från denna standard. Det är därför olyckligt att se hur vissa tolkar ingredienslistan och därefter sprider vilseledande information. Det ligger i konsumentens intresse att kosmetikaindustrin och myndigheterna etablerar ett ramverk för att säkerställa objektiviteten i den information som tillhandahålls för konsumenter, inklusive den som kommer från tredje part (som appar). I detta avseende är översynen av reglerna om otillbörliga affärsmetoder (t.ex. så kallad greenwashing) en möjlighet som lagstiftaren inte bör bortse ifrån.

1) såvida dessa ingående ämnen inte är spårämnen som förekommer i försvinnande låg halt, som inte påverkar produktens egenskaper och dokumenterade riskprofil.