DN: ”Rädslan för parabener beror på missförstånd”

Kosmetik- och hygienföretagens VD Olof Holmer med flera experter intervjuas av DN om parabener: Varför de är bra konserveringsmedel, tankar om varför de började användas i mindre utsträckning, och varför de nu kanske får ett bredare uppsving igen.

Läkemedelsverkets gruppchef för kosmetikakontrollen, Josefin Backman säger bland annat:

– Det har aldrig varit någon tvekan om att vissa parabener alltid har varit säkra att använda, som metyl-, etyl-, propyl- och butylparaben. De har använts i kosmetiska produkter under flera decennier och är förknippade med minst risker, säger hon, och hänvisar till Scientific committee on consumer safety (SCCS). Det är EU-kommissionens vetenskapliga kommitté som har granskat hela bilden * och gjort uttalandet att parabener är säkra.

* KoHF: "hela bilden" inkluderar säkerhetsvärdering med hänsyn tagen till möjliga hormonstörande egenskaper hos dessa ämnen.

DN.se artikel (kräver att du som läser är prenumerant)

Källa: DN.se, 2017-04-06

 

Konserveringsmedel i kosmetiska produkter

Konserveringsmedel är en definierad grupp ämnen i kosmetikrelgerna och de måste gå igenom oberoende vetenskaplig säkerhetsvärdering innan de tillåts för användning i kosmetiska produkter. Idag finns ett 60-tal upptagna konserveringsmedel i EU-förordningens (1223/2009, om kosmetiska produkter) bilaga V ("konserveringsmedelsbilagan"), men ett betydligt mindre antal används frekvent. Ett av dessa är inte med automatik utbytbart mot ett annat, utan valet av konserveringsmedel beror av en mängd faktorer som är relaterade till produktformuleringen. Givetvis spelar konsumentval och opinion också in.

Bildval: blåbär innehåller till exempel i sig själva metylparaben. Många naturliga livsmedel innehåller parabener eller "basstrukturmolekylen" parahydroxibesoesyra som natruliga konserveringsmedel framkomna av tusenstals år av evolution, och till selektiv fördel för de aktuella växternas i deras spridning.

Se en fiktiv "ingrediensförteckning" för blåbär