Ingredienser

Mikroplaster i kosmetik: resultat viktigare än politik

Mikroplaster i kosmetik: resultat viktigare än politik

En av KoHF:s målsättningar är att ligga steget före i hälso- och miljöfrågor, men vi tror inte att detta åstadkoms genom nationella prestigebeslut. Miljöministern vet att kosmetiska produkter utgör en helt minimal del av exponeringen för hav och sjöar, men ser förbudet som en lågt ”hängande frukt”.

För KoHF är det viktigare att hantera frågan om mikroplast utifrån ett sakligt perspektiv än att vinna kortsiktiga politiska poäng. Dels för att vi är övertygade om att verkliga miljövinster nås på grundval av naturvetenskaplig hänsyn, och dels för att det ur branschens synvinkel finns uppenbara risker att fullt funktionella ingredienser fasas ut på grund av den antagna definitionen.

KoHF har därför från början hävdat att frågan inte är en ”svensk” fråga utan bör hanteras på EU-nivå. På så sätt tar också Sverige sitt ansvar som medlem i unionen.

Vanliga tvålar är säkra att använda

Expressen har valt att publicera en norsk undersökning om ämnen i handtvålar. Slutsatsen att tvålar skulle vara farliga för hälsan är dock felaktig. Tvärtom är det viktigt att tvätta händerna för att undvika smittosamma sjukdomar.

Cykliska silikoner: Läkemedelsverket delar i allt väsentligt KTFs uppfattning

Svensk Farmaci rapporterar 14 oktober att Läkemedelsverket inte ser att det finns anledning att förbjuda cykliska silikoner av hälsoskäl, men att det inte är omöjligt att det framöver blir aktuellt att sätta ett tak på koncentrationerna. Läkemedelsverket säger också att det finns en EU-förordning som innebär att man inte får svartmåla produkter som uppfyller lagstiftningen.

Sköljmedel innehåller inte ftalater för att mjukgöra

KTF noterar felaktigheter i Aftonbladets tips till konsumenter om 10 miljöfarliga bovar i hemmet. Sköljmedel innehåller inte ftalater. Det mjuka resultatet uppnås oftast med hjälp av tensider och andra mjukgörande ämnen. Det är ett lagkrav att det finns fullständiga innehållsförteckningar för tvätt- och rengöringsmedel på tillverkarnas hemsidor.

Håroljor med silikoner bedöms som säkra

I ett inslag om håroljor i Daisy Beautys webTV-serie ”No Bullshit” kan man få intrycket av att vanliga håroljor skulle kunna påverka fertiliteten på grund av innehållet av en typ av silikoner som kallas cykliska siloxaner. KTF vill med anledning av detta påpeka att den cykliska siloxan som misstänks ha dessa egenskaper är Cyclotetrasiloxane (D4). Den som används i håroljor är dock Cyclopentasiloxane (D5).

Centerpartiet alarmerande okunnigt om mikroplaster!

Centerpartiet gjorde i dag ett utspel om mikroplaster som lämnar mycket i övrigt att önska. Till att börja med tror Centerpartiet att alla mikroplaster utgörs av polyethylene, vilket inte alls är definitionen av mikroplast, tvärtom gäller det alla sorters plaster i mikrostorlek. Vidare menar man att hygienartiklar är den huvudsakliga källan, medan tämligen färska undersökningar pekar på att branschen kanske bidrar med några promille

Kosmetikdialogen ”Giftfri vardag” – seminarium 24 september om konserveringsmedel och konservering av kosmetiska produkter

Handlingsplanen Giftfri vardag innebär bland annat att näringslivet och myndigheter samarbetar i branschdialoger. För kosmetiska produkter pågår en dialog mellan olika företag, KTF, Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket. Syftet är att minska riskerna vid användning av kemikalier till exempel genom utfasning av vissa ämnen eller genom att dela med sig av kunskap - här om konservering.

Palmolja och palmkärnolja i kemisk-tekniska produkter

Det finns en diskussion om hur nyttig den är i livsmedel då den innehåller mycket mättat fett, men framförallt är man orolig över att oljepalmen odlas på ett sätt som hotar viktiga naturvärden såsom skyddsvärda regnskogar. Palmolja kan dock odlas på ett sätt som är bra ur naturskyddssynpunkt

Om förbuden mot djurförsök och försäljning av kosmetiska produkter

Om förbuden mot djurförsök och försäljning av kosmetiska produkter

KTF får ibland frågor om djurförsök och kosmetika. Här kan du uppdatera dig om vad som gäller.

Beslut om förbud kvarstår: Mot bakgrund av konsekvensbedömning har kommissionen dragit slutsatsen att det bästa är att låta 2013 års försäljningsförbud träda i kraft och att inte lägga fram något lagförslag om att förlänga tidsfristen eller tillåta undantag från förbudet.

Förbud mot djurförsök: Enligt kosmetikadirektivet ska djurförsök för kosmetiska produkter fasas ut. Det är förbjudet i unionen att testa kosmetiska slutprodukter på djur sedan 2004 och att testa kosmetiska beståndsdelar sedan mars 2009.

Försäljningsförbud / marknadsföringsförbud: Sedan den 11 mars 2009 är det också i enlighet med kraven i direktivet förbjudet att i unionen sälja kosmetiska produkter och beståndsdelar som har testats på djur (nedan kallat 2009 års försäljningsförbud).

Detta försäljningsförbud gäller för de flesta hälsoeffekter hos människa som testas för att kontrollera kosmetiska produkters säkerhet, med undantag av de mest komplexa hälsoeffekterna (systemisk toxicitet vid upprepad dos, hudsensibilisering, cancerogenicitet, reproduktionstoxicitet och toxikokinetik), för vilka Europaparlamentet och rådet förlängde tidsfristen till den 11 mars 2013 (2013 års försäljningsförbud).

Kosmetikadirektiv till kosmetikaförordning - samma regler: Kosmetikaförordningen, som upphäver och ersätter kosmetikadirektivet med verkan från och med den 11 juli 2013, innehåller samma bestämmelser.

"Gamla" data får användas: Uppgifter från djurförsök som gjorts innan försäljningsförbuden började gälla (den 11 mars 2009 respektive den 11 mars 2013) kan även fortsättningsvis användas vid säkerhetsbedömning av kosmetiska produkter.

Förbud trots att alternativa metoder saknas: Förbuden mot djurförsök och försäljning i kosmetikadirektivet och kosmetikaförordningen ska tillämpas även om det saknas alternativa metoder till djurförsök.

 

Läs Europakommissionens meddelande

 

Det fortsatta arbetet i ärendet alternativa testmetoder innebär bland annat:

  1. Tillämpning av 2013 års försäljningsförbud och uppföljning av dess effekter
  2. Åtagande att stödja forskning, utveckling och validering av alternativa metoder för att bedöma säkerheten för människor
  3. (Alternativa metoder som en del av unionens agenda för handel och internationellt samarbete)

 

EU:s vetenskapskommitté, SCCS, om konsekvenser av förbudet mot djurförsök för oberoende säkerhetsvärdering

Läs SCCS promemoria "...memorandum on Scientific Evaluations and Opinions..."

 

Varför har djurförsök över huvud taget använts historiskt sett?

Även om kosmetikbranschen sedan lång tid slutat med djurförsök har dessa förekommit tidigare - varför?

Användarens hälsosäkerhet är helt central för tillverkaren och lagstiftaren. Tillverkaren strävar inte efter djurförsök utan istället säkerställda (validerade) testmetoder för att på bästa möjliga sätt kunna påvisa och dokumentera säkerheten hos ingredienser och slutprodukter. I dag finns inte säkerställda testmetoder för alla s.k. toxikologiska "end points". Detta kan röra sig om mer invecklade reaktioner så som t.ex. allergi med flera. Säkerhetsprognostiseringen för dessa end points blir då logiskt osäkrare, d.v.s. säkerheten för användaren blir något mer oklar.

Minst lika viktigt är att EU:s oberoende vetenskapskommitté för konsumentprodukter, SCCS, har färre verktyg - i vissa fall inga - för att värdera och uttala sig om (Scientific opinion) säkerheten hos ingredienser. SCCS får löpande uppdrag (Request for a Scientific opinion) av bl.a. medlemsstaternas ansvariga myndigheter att återkommande utvärdera säkerheten så att dessa kan fatta rimliga beslut om riskhantering och reglering för användarens hälsosäkerhet.

SCCS: opinion om Diethylene glykol monoethyl ether (DEGEE), tillägg

SCCS:s opinions är oberoende vetenskapliga säkerhetsvärderingar och fungerar som underlag för ansvariga myndigheter i deras beslut om riskhantering och följaktligen om regleringar i kosmetikalagstiftningen. SCCS:s arbete inklusive branschens underlag i form av data tillsammans med myndigheternas beslut är grunden i den strikta och dynamiska lagstiftning som omgärdar kosmetiska produkter.

 

Slutsats om DEGEE:

"1. The use of DEGEE at a maximum concentration of 2.6% in cosmetic products taking into account the other uses previously assessed (10% in rinse-off products, 7.0% in oxidative and 5% in non-oxidative hair dye formulation) does not pose a risk...."

"2. the use of DEGEE in the following spray products, fine fragrances, hair sprays, and antiperspirants and deodorants in a concentration up to 2.6% does not pose a risk...."

"3a. Since the systemic daily dose with the current levels and uses of DEGEE considered to be safe for the consumers, is higher than that permitted in previous Opinions, SCCS is of the opinion that the level of ethylene glycol impurity in DEGEE should be decreased from <0.2% to ≤0.1% (DEGEE conforming to this specification are commercially available) in order to avoid consumer exposure to higher dose of this toxic impurity.

3b. The use of DEGEE in products for oral hygiene and the eyes has not been evaluated.

Aggregate exposure to diethyleneglycol monoethyl ether (DEGEE) from non-cosmetic sources has not been considered."

 

SCCS bedömer endast hälsorisker.

Läs tillägget till SCCS:s opinion

SCCS: opinion om climbazole, tillägg

SCCS:s opinions är oberoende vetenskapliga säkerhetsvärderingar och fungerar som underlag för ansvariga myndigheter i deras beslut om riskhantering och följaktligen om regleringar i kosmetikalagstiftningen. SCCS:s arbete inklusive branschens underlag i form av data tillsammans med myndigheternas beslut är grunden i den strikta och dynamiska lagstiftning som omgärdar kosmetiska produkter.

 

Slutsats om det idag auktoriserade konserveringsmedlet (kan också användas som medel mot mjäll) climbazole:

"...use of Climbazole as a preservative at a maximum concentration of 0.5% either in a foot care cosmetic and used alone, or in combination with a face cream (at a maximum concentration of 0.5%) or hair lotion (at a maximum concentration of 0.5%) does not pose a risk to the health of the consumer."

Dock anser SCCS att en samtidig användning av alla tre produkttyperna inte är säker upp till 0,5%.

Vidare: "...as an anti-dandruff agent in shampoo (rinseoff) up to a maximum concentration of 2%, the use of shampoo alone or in combination with face cream or hair lotion or foot care cosmetic does not pose any risk."

Enligt liknande resonemang som ovan menar SCCS att en samtidig användning av dessa produkttyper inte är säker upp till 2%.

Logisk sett menar SCCS att de fyra nämnda produkttyperna i samtidig användning vid max. koncentration inte är säker.

 

SCCS bedömer endast hälsorisker. För miljöriskbedömningar hänvisas till bedömningar inom ramen för arbetet med kemikalielagstiftningen REACH.

 

Läs tillägget till opinion

Okunnighet skapar inte konkurrenskraft

(SvD, Brännpunkt, replik 9/7)

Replik från KTF på Lööfs artikel om "Giftfri Vardag" publicerad på SvD:s Brännpunkt

KTF:s VD Olof Holmer: "Att föreskriva något med ena handen och vilja förbjuda det med andra handen är inte något som tyder på vare sig kunskap eller ansvarstagande. Inte heller ger det oss företagare begripliga spelregler."

Läs mer

 

Okunnighet om UV-filter på Stockholms Universitet

Ett märkligt pressmeddelande från Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM) vid Stockholms Universitet innehåller omfattande felaktigheter om UV-filter. KTF vill påpeka att det bara finns ett klassificeringssystem för miljöfarlighet inom EU. Vi gissar att Stockholms Universitet är ute efter att märka solskyddsprodukter som miljöfarliga, men detta har inget med klassificeringen av UV-filter i sig att göra.

KTF kommenterar förslag till förbud för mikroplaster

Kemisk-tekniska leverantörförbundet, KTF, ser inga fördelar med en utökad lagstiftning för att hantera mikroplaster. Vi är emot att man fortsätter på den inslagna linjen och inför ännu ett förbud utan vare sig tillräcklig kunskap eller adekvat riskbedömning. Trots detta kan konstateras att de flesta företag är på väg att avveckla användningen av mikroplaster i kosmetik, då man kan använda andra material för att uppnå den önskade peeling-effekten.

SVTs ”Nytt larm” om hygienprodukter är utan nyheter

SVT hävdar i en artikel på sin hemsida att det finns nya och farliga substanser i tandkräm och hygienprodukter. Detta är inte riktigt då alla ämnen i dessa produkter är deklarerade på förpackningarna och väl undersökta. De ämnen som SVT tar upp, propylparaben och triclosan, är inte nya utan har använts i över 50 år. Dessutom framgår det alltid på förpackningarna vilka ämnen som finns i produkterna.

Svar på skrivningen: ”Kosmetika med solskyddsfaktor kan leda till D-vitaminbrist”

KTF svarar Konsumentföreningen Stockholm om påståendet att kosmetika med solskyddsfaktor kan leda till D-vitaminbrist. KTF anser att det inte finns någon anledning till oro med att vissa kosmetiska produkter innehåller solskyddsfilter då problem med D-vitaminbrist i första hand beror av vilka födoval som görs under den mörka perioden på året. Vi vill också vara tydliga med att vi svenskar generellt exponerar oss oskyddat för sol i allt för stor utsträckning och att det ökar risken för hudcancer.

TV4 – Nyheterna fortsätter att sprida felaktigheter om kosmetik

Tisdagen den 5 februari sände TV4s nyhetsprogram, Nyheterna, ett nytt inslag om kosmetika och hälsa/miljö. Tyvärr väljer man att fortsätta med en ensidig och vinklad bild. Säkerheten är väl dokumenterad, en produkt som inte är dokumenterat säker för användaren får överhuvud taget inte säljas. När dessa säkerhetsvärderingar görs tar man givetvis hänsyn till att olika personer blir olika exponerade. Vi kan bara beklaga att Naturskyddsföreningens ordförande, Mikael Karlsson, inte känner till detta.

Många fel i TV4 – Nyheternas inslag om kosmetika och miljö

Söndagen den 3 februari sände TV4s nyhetsprogram Nyheterna ett inslag om kosmetika och miljö. Inslaget var behäftat med ett antal fel som vi härmed vill påpeka. I inslaget påstods att produkterna är giftiga och att de kan innehålla cancerogena eller reproduktionstoxiska substanser. Detta är helt fel.